Maria och Anna hade varit bästa vänner sedan barndomen. De hade delat allt tillsammans i över tjugo år. De firade födelsedagar, stöttade varandra genom svåra tider och drömde om framtiden. Men en dag förändrades något mellan dem. Det började med ett enkelt missförstånd. Anna hade organiserat ett överraskningskalas för Marias födelsedag. Hon hade bjudit in alla deras gemensamma vänner och planerat varje detalj noggrant. Men Maria fick reda på festen av en slump. Hon råkade höra ett samtal mellan Anna och en annan vän. Maria kände sig sviken snarare än glad. Hon trodde att Anna pratade bakom hennes rygg. Maria förstod inte att den hemliga konversationen handlade om hennes överraskning. Den kvällen konfronterade Maria Anna argt. 'Jag hörde dig prata om mig idag', sa Maria kallt. 'Du planerade något bakom min rygg.' Anna blev chockad av Marias anklagelse. 'Jag gjorde inget fel', svarade Anna defensivt. 'Du förstår inte situationen alls.' Maria korsade armarna och tittade bort. 'Jag trodde vi berättade allt för varandra', sa hon bittert. Anna ville förklara om överraskningsfesten. Men Marias ilska gjorde henne också defensiv. Istället för att förklara blev Anna upprörd. 'Om du inte litar på mig efter tjugo år, kanske vi inte är riktiga vänner', sa Anna. De orden skar djupt in i Marias hjärta. Maria lämnade Annas lägenhet utan att säga hejdå. De närmaste dagarna var smärtsamma för dem båda. Maria spelade upp bråket i sitt sinne om och om igen. Hon kunde inte sova bra på natten. Anna led också i tysthet. Hon hade ställt in överraskningsfesten efter bråket. Alla de månaderna av planering hade gått till spillo. Deras gemensamma vänner märkte spänningen mellan dem. Några försökte hjälpa, men båda kvinnorna vägrade prata om det. En vecka gick utan någon kommunikation. Maria började ifrågasätta om hon hade överreagerat. Kanske borde hon ha lyssnat på Annas förklaring. Men hennes stolthet hindrade henne från att ta kontakt först. Under tiden kämpade Anna med liknande tankar. Hon ångrade att hon sa att de inte var riktiga vänner. Det var motsatsen till vad hon verkligen trodde. En kväll tittade Maria igenom gamla fotografier. Hon hittade bilder från deras studentexamen. Anna hade stått precis bredvid henne och lett brett. Maria mindes hur nervös hon hade känt sig den dagen. Anna hade hållit hennes hand och sagt att allt skulle bli bra. Tårar började rulla nerför Marias kinder. Hon insåg hur mycket hon saknade sin bästa vän. I samma ögonblick gjorde Anna något liknande. Hon hade hittat ett gammalt födelsedagskort från Maria. Kortet sa att deras vänskap skulle vara för evigt. Anna kunde inte sluta gråta efter att ha läst de orden. Hon tog upp sin telefon och började skriva ett meddelande. Hennes fingrar darrade när hon skrev orden. Under tiden hade Maria fattat samma beslut. Båda skickade meddelanden vid exakt samma tid. Maria skrev: 'Jag är ledsen. Jag saknar dig.' Anna skrev: 'Snälla förlåt mig. Jag behöver min bästa vän.' När de såg varandras meddelanden, skrattade och grät de båda. Anna ringde Maria omedelbart. 'Jag planerade ett överraskningskalas för din födelsedag', förklarade Anna. 'Samtalet du hörde handlade om dekorationerna och gästlistan.' Maria kände en våg av skuld skölja över sig. 'Jag borde ha litat på dig istället för att dra förhastade slutsatser', erkände Maria. 'Kan du någonsin förlåta mig för att jag förstörde ditt hårda arbete?' Anna log genom tårarna. 'Det finns inget att förlåta', sa hon mjukt. 'Vi sa båda saker vi inte menade.' De kom överens om att träffas på deras favoritkaféer nästa morgon. Maria kom tidigt och beställde Annas favoritdryck. När Anna gick genom dörren reste sig Maria omedelbart. De kramade varandra hårt länge. Ingen av dem ville släppa taget först. 'Jag har saknat dig så mycket', viskade Maria. 'De senaste två veckorna har varit fruktansvärda', höll Anna med. De satte sig ner och pratade i timmar. De diskuterade vad som hade gått fel och hur de kunde förhindra det i framtiden. Båda lovade att kommunicera mer öppet från och med nu. Maria bad om ursäkt igen för att hon inte litade på Anna. Anna bad om ursäkt för sina sårande ord om deras vänskap. 'Jag vet att vår vänskap är äkta', sa Anna bestämt. 'Tjugo år av minnen bevisar det.' Maria nickade och kramade Annas hand. 'Låt oss aldrig låta ett missförstånd komma mellan oss igen', sa hon. De gjorde en pakt om att alltid prata igenom saker lugnt. Om något störde dem, skulle de fråga direkt istället för att anta. Efter deras samtal fick Maria en idé. 'Varför planerar vi inte en fest tillsammans?' föreslog hon. 'Vi kunde fira vår vänskap istället för min födelsedag.' Annas ögon lyste upp av entusiasm. 'Det är en underbar idé', utropade hon. De tillbringade resten av eftermiddagen med att planera festen. De bjöd in alla sina vänner och valde en vacker lokal. Festen blev en stor succé två veckor senare. Alla firade inte bara Marias födelsedag utan också deras försoning. Under festen höll Anna ett rörande tal. 'Sann vänskap kan överleva vilken storm som helst', förklarade hon. 'Maria och jag har lärt oss det på det hårda sättet.' Maria kramade Anna hårt en gång till. De visste båda att deras vänskap hade blivit ännu starkare än förut.
Swedish Story (B1)Bråket
Denna B1 Svenska-berättelse är designad för mellannivå som lär sig Svenska. Den innehåller enkelt ordförråd och korta meningar för att hjälpa dig förbättra dina läs- och lyssningsfärdigheter. Klicka på valfritt ord för att se översättningar och höra uttalet.
About this story
Maria och Anna, bästa vänner i tjugo år, har ett smärtsamt bråk på grund av ett missförstånd. Maria tror felaktigt att Anna pratar bakom hennes rygg, utan att inse att det handlade om en överraskningsfest. Efter två veckor av tystnad och ånger tar båda kontakt samtidigt, försonas och lär sig att sann vänskap kan överleva vilken storm som helst.
Translations in English
Linked wordUnderlined wordOther words
Comprehension Questions
4 questions
1
Varför blev Maria arg på Anna?
2
Vad hände efter bråket mellan Maria och Anna?
3
Hur försonades Maria och Anna till slut?
4
Vad bestämde sig Maria och Anna för att göra efter att de försonats?
Vocabulary
40 words from this story
